Igår straffade jag min kropp ordentligt för att den svikit mig så fatalt under veckan med den där dunderförkylningen. Första dagen som feberfri där på lördagsförmiddagen och jag var väldigt lättövertalad till en utekväll. Sen kan man ju se det som man vill, antingen firade jag att febern var borta eller så straffade jag kroppen rejält! Hahahaha..
Ibland - eller ja - ofta ifrågasätter jag faktiskt mitt eget omdöme. För man kan ju självklart snabbt komma fram till att en utekväll på krogen kanske inte är det bästa när man legat ner en hel vecka utan att knappt kunna röra sig. Men saken är den att jag redan var uttråkad när jag vaknade på morgonen, för man blir lite lätt bitter av att inte kunna göra nåt alls på flera dagar. Att inte ens kunna ta sig utanför dörren!
Det visade sig där på kvällen också att jag inte var den enda som var uttråkad. En fd klasskompis kände precis samma och det var verkligen jättekul att hon följde med ut! Jag hade superroligt.. Sen går det ju att diskutera hur kvällen slutade, träffade på en gammal jobbarkompis utanför krogen och kom i en lite lätt hetsig diskussion med honom. Att han gav sig på helt fel personer att argumentera med är något han nog insåg ganska snabbt, men sättet han förolämpade min kompis på var verkligen inte okej. Dock är det ju så, folk som inte kan argumentera går ofta till personangrepp istället, det är mycket lättare än att vinna en diskussion med vettiga åsikter.
Envis som jag är kunde jag inte riktigt ge mig heller, något som får mig att tända till är inskränkta och trångsynta människor, jag vill liksom sätta dem på plats mitt där i deras stenålderstänk. Killen är lika gammal som mig, men resonerar som en förbittrad 60 taggare. Det komiska är att det hela började med att han sa åt mig att göra mig av med den röda färgen jag har i håret, för jag kommer inte komma nån vart i min karriär med den. Fascinerande.. ;)
Man ska inte diskutera på fyllan... så är det bara.. Men jag känner mig ändå lite nöjd med att ha tagit ner honom från sina höga hästar, åtminstone för en liten stund. Han gav upp iaf och gick hem när han insåg att han inte skulle komma ens i närheten av ett medhåll till hans snevridna åsikter.
1 kommentar:
Envis som synden var du men det med rätta.
Tack för en härlig kväll, det får vi göra om =)
/ Anna
Skicka en kommentar