Värdelöst möte

Igår hade vi ett möte på jobbet som egentligen var tänkt för att belysa vår icke-arbetande kollega att hen behöver skärpa sig. Ska jag vara ärlig så tror jag inte att budskapet gick fram för mötet utformades såpass luddigt så att hen inte skulle känna sig attackerad eller in the hot spot. Temat på vårt möte blev helt enkelt pedagogiska: "vi måste alla ta ansvar för våra arbetsuppgifter och se över hur vi kan bli mer effektiva". Saken är den att pratar vi "normala" människor så kanske man känner lite dåligt samvete och då börjar rannsaka sig själv om hur man kan förbättra sitt arbete, men den här personen besitter inte de egenskaperna = ingen förändring kommer att ske.

Svårt att vara positiv just nu faktiskt! Det här har pågått så länge och det står mig upp i halsen verkligen!! Den här människan sitter och håvar in samma lön som mig utan att lyfta ett finger, genom att fuska med sina tider, genom att fejka sjukdom när man har saker på bordet som är krångliga att ta tag i, genom att sitta och prata privatsamtal ibland uppåt 5 ggr per dag (10-45 min per samtal), genom att låsa in sig på toaletten 20-30 min för att spela spel på mobilen. Och det läskigaste av allt är att listan fortsätter!!

Extra glad att den här veckan snart är slut och jag får lite semester så jag kan släppa en del av de negativa energier som osar runt mig just nu. Ska göra mitt bästa för att rycka upp mig nu och vara en lite gladare och trevligare människa lagom till slutet av den här veckan.

Förföljd av otur

Jag har uppenbarligen gjort mycket dumt i mitt liv med tanke på hur jag blivit straffad på sista tiden. Det måste ju bara vara så, annars har jag svårt att få det gå ihop. Jag överlevde första jobbveckan, det var till och med så att fredagen gick väldigt fort och det äntligen blev helg. På fredagskvällen var det grillkväll med familjen och redan då började jag känna av lite smärtor. Lördagen skulle spenderas på stan, vi skulle luncha med den franska tjejen och hennes familj som var här och hälsade på i Sverige och efter det träffa lite vänner. De planerna grusades rätt ordentligt när jag vaknade upp av ofantliga smärtor på lördagsmorgonen och efter 40 min i kö till sjukvårdsupplysningen fick jag svaret jag inte ville få: "åk till akuten".

Jaaaaaa, för akuten är ju mitt favoritställe på jorden! NOT! Lika bra att passa på medan man har frikort?! Kanske ska börja hänga där varje helg bara för att det är så ROLIGT att sitta och vänta i över 6 timmar innan man får hjälp????

Jag sa direkt till S att han kunde droppa av mig där och åka och träffa upp alla vi skulle umgåtts med. Fanns liksom ingen vits att han skulle sitta där och plågas med mig. Smärtorna from hell gjorde mig ju inte till en trevlig varelse att vara i närheten av heller.

Ja som sagt, över 6 timmar senare får man hjälp.. visar sig att det är en infekterad körtel som gjorde livet minst sagt surt och jag blir hemskickad med penicillin och rådet att knapra citodon mot smärtorna. Vad gör man när högsta dosen citodon inte hjälper då?! Kan säga att då ligger man i timmar och bara skriker av sina smärtor tills man är så slut att man somnar. Hemma från jobbet en vecka pga en körtelhelvete.. Suck!

Det hela blir ju ännu bättre när man sen får veta av läkaren att man har multiresistenta bakterier i kroppen som gör penicillinet totalt verkningslöst. Känns värt att ha knaprat penicillin i nästan en vecka utan effekt innan man får veta det. Som sagt, vad har jag gjort för ont i mitt liv för att förtjäna allt detta?!

Irritation

Det bådar inte gott för jobbdagen när man börjar morgonen med att nästan få ett anfall på en viss kollega! All min viljestyrka har krävts för att inte få ett utbrott.. Jag blir så förbannad när det är så uppenbart att människan gör allt annat än arbetar och det var droppen när kollegan i princip tänkte åka hem för att datorn inte funkade som den skulle (enligt hen, men jag tror det var bullshit). Jag var snabb att tala om att det finns andra datorer att använda idag och jag märkte extremt snabbt att mina lösningar var allt annat än välkomna. Hen har ju för mycket att göra privat för att ha tid att jobba så hen letade ju en undanflykt för att slippa vara på jobbet idag. Av nåt slags konstigt mirakel började datorn sen fungera en timme senare (det blev ju jobbigt att sitta vid nån annans dator).

Ärligt talat trodde jag att hen skulle ha fejkat sjuk idag, väntade och väntade på samtalet imorse men det kom aldrig. Riktigt förvånad måste jag säga! Det hade ju inte varit första gången..

Så.. nu har jag fått spy ur mig lite galla, kanske orkar samla mig igen och stå ut resten av eftermiddagen också.

Det ska bli finfint att få åka till Frankrike om två veckor!

Ångest deluxe?

Inne på andra arbetsdagen nu, början av den åtminstone. Under semestern tog jag notis om att tisdagarna inte var så fasliga, det verkar bara gälla vid ledighet, nu är vi tillbaka på Terrible Tuesday igen. Av någon outgrundlig anledning kunde jag absolut inte sova natten till igår, kanske ångest? Efter endast fyra timmars osammanhängande sömn gav jag helt enkelt upp strax efter 4 på morgonen igår och steg ur sängen för att fixa mig inför första jobbdagen efter semester/sjukskrivning. Det gick väl hyggligt att ta sig igenom måndagen men jag kan nog knappast säga detsamma om den här dagen... tisdagen.. Kände mig som roadkill när jag vaknade och efter några timmar på jobbet är det knappast bättre.

Ser framemot slutet på augusti, då blir det lite riktig semester! Hos S föräldrar i Frankrike får vi ju allt serverat och vi kan sova så länge vi vill på mornarna utan några som helst måsten. Hoppas på toppväder också!!

Fram tills dess är det bara att försöka stå ut, tröttheten har ju tagit kål på den lilla gnutta motivation jag eventuellt kunde ana nånstans inom mig. Lägga sig kl 20 ikväll kanske?!

Soldäcket blev inte klart men alla reglarna är på plats! Nu ska det bara dras elkabel dit vi vill ha uttag, vi ska borra hål och montera belysningen i yttersta trallbrädan och sen ska allting bara trallas. Vi är inte alls långt från målsnöret nu!! Hoppas på en solig och varm höst så vi kan få njuta lite av det som haft oss upptagna hela semestern.

Vi räknas nog som osociala

Ja, som jag redan skrivit så har vi ju till fullo slukats upp av vårt "lilla" projekt. Semester för många betyder ju mer att slappa, ha det bra, träffa vänner, umgås osv. Inte riktigt så vår semester har sett ut men även om vi säkert uppfattas som ordentligt osociala (har blivit bortbjudna åtskilliga gånger men fått lov att tacka nej) så har vi ändå hunnit med lite sociala aktiviteter också! Visserligen på hemmaplan då vi inte riktigt har tid att åka nånstans, men ändå!! Trots att vi är väldigt upptagna så måste vi ju ändå äta och då har det passat perfekt när familj, vänner och grannar kommit över lagom till lunch/middag.

Tror vi ligger efter lite i tidsschemat faktiskt, det är väldigt oklart om vi kommer att hinna klart innan slutet på den här veckan. Det är visserligen ingen katastrof men man har helt enkelt inte samma ork när man jobbar heltid och sen ska ut och bygga. Vi kommer dessutom bara jobba i tre veckor och sen bär det av till Frankrike.

För övrigt har det inte hänt särskilt mycket roliga incidenter, for omkring över halva stan i måndags för att leta efter gerberbeslag som tydligen är omöjliga att få tag på! Jag har gjort åtskilliga bygghandlare förbryllade och undrande (de hade aldrig hört talas om gerberbeslag). Som den novis jag är inom byggande förklarade jag med en självsäker stämma vad det var för något, hur de såg ut och vad de används för! Något man har lärt sig genom att jobba som säljare är att låta riktigt självsäker (superkunnig) om det man pratar om, fast man själv inte haft en aning om vad det handlade om ibland. Jag har ju hittat de där förbannade beslagen efter timmar av googlande på olika byggkonstruktioner och de ska tydligen vara superbra och stabila för att skarva reglar. Google - min bästa vän (och fiende tydligen eftersom jag hittar de bästa grejerna som är smått omöjliga att få tag på).

Nu är det dags att väcka upp min bättre hälft som ligger och snuttar kudde fortfarande. Tycker det är orättvist att jag har vaknat innan kl 8 varenda morgon den senaste semesterveckan. Vart tog mina sköna sovmornar vägen?! På med musik så rutorna i huset skallrar, det lär väcka honom. ;)