-4 kg

Ja, det är var det stannade på efter en veckas pulverätande. Jag behöver säkert inte tillägga att jag är så urless på flytande föda nu och att jag skulle kunna döda för en fin köttbit?!

Jag påbörjar nu en ny fas.. Har ju fått en otrolig motivations-kick så nu medan jag känner så ska jag passa på att gå tillbaka till normal mat igen men äta efter den principen jag nämnt tidigare. Jag har väl blivit lite kinkig på vilken slags mat jag ska börja med (inte smakmässigt utan kalorimässigt). Att vara utan normal mat i en hel vecka gör att man helt plötsligt kan tycka att lite kokt torsk med broccoli är värsta delikatessmåltiden!! Faktiskt en av kvällarna när jag var som mest desperat så åt jag en burk tonfisk och några körsbärstomater istället för pulverkvällsmålet. Har nog aldrig ätit så god tonfisk i hela mitt liv!! De stackars katterna fick inte ens smaka trots att de cirkulerade runt mig som små hajar, den där tonfisken var helig för mig!!

Nu ser jag framemot några mysiga dagar i London med min hunny bunny!! Vi ska bara turista, äta gott, shoppa, mysa och ha det bra! Wonderful!!!!

Uppdatering

Ja, en liten uppdatering då nu när vi glider in på dag 4 utan solid föda.. När jag vaknade i morse fick jag känslan av att jag kommit över den värsta tröskeln nu, över två timmar har gått sen jag steg upp ur sängen och jag är fortfarande inte hungrig (tidigare i veckan hade jag kunnat äta en halv ko när jag vaknade vrålhungrig!). Började dagen med en kopp kaffe och ska nu övergå till en halvliter vatten för att lura kroppen ett tag till så jag kan äta frukost vid 9-tiden sen..

Jag startade med Nutrilett kaffe mocca pulver i måndags men om det är nån som ens funderar på att testa det - gör inte det!!! Fy tusan vad äckligt!! Det smakar inte kaffe ALLS! Jag som är överförtjust i iskaffe trodde att det skulle bli en lätt match att leva på såna shakes men det visade sig bli en kamp redan första dagen!! Blandade tom i extra pulverkaffe men likförbannat så smakade den ändå inte kaffe.

Nåt jag däremot KAN rekommendera är Modifast som visade sig vara raka motsatsen till Nutrilett. Deras kaffeshake smakar kaffe! Men det är inte den som blev min favorit utan deras CHOKLADPUDDING!! Ja, ni läste rätt, chokladpudding!! Jag var extremt skeptisk vill jag lova men det visade sig att den var supergod och verkligen smakade som en blandning mellan chokladmousse och chokladpudding. Jag får alltså äta chokladpudding om dagarna!! Kan inte säga att jag är alltför ledsen just nu..

...eller jo.. det var jag igårkväll!! Ledsen alltså (inte bokstavligt).. Var så svältande att jag kände mig helt desperat! Det resulterade i att jag faktiskt unnade mig 4st körsbärstomater och en tunn skiva kassler förutom min shake. Vilken festmåltid!! ;)

Men för att återgå till vad min briljanta bok säger om min framtida livsstil.. Enligt boken har det gjorts studier gällande bantningsmetoder och det har visat sig att i princip alla som bantat genom olika dieter gått upp till sin startvikt igen PLUS 10%. Det där känns ju inte som nån nyhet direkt men de har lite mer fiffiga fakta om det hela. En av anledningarna till att dieter bara funkar ett tag är bland annat att så fort psyket vet om att man ska "banta" (även om det är en diet som tex LCHF där du får äta hur mycket du vill, bara "rätt" saker) så går kroppen in i försvarsställning. Kroppen kan minska ämnesomsättningen med så mycket som 40% bara för att psyket är inställt på svält (trots att du äter och får äta!). Det där förklarar ju en hel del, hur många gånger har man inte följt sin diet maniskt, det har gått bra i början men helt plötsligt händer det ingenting trots att man inte fuskar med dieten och trots att man motionerar. Man gör allting rätt men ingenting händer. Det är i det läget man helt plötsligt råkar äta dåligt en dag, kanske för att kompensera sin nedstämdhet över att dieten inte funkar som man vill. Sen börjar den negativa spiralen, man åt dåligt en dag och då tänker man att den dagen ändå är "förstörd" så man fortsätter äta dåligt, sen fortsätter det till att veckan blivit förstörd och man tänker att "nästa vecka gör jag ett nytt försök och då ska jag stenhårt följa min diet".

Been there, done that.. De som skrivit boken har också gjort det..

Det jag egentligen gillar med boken är att de skriver det man egentligen vet men som man kanske behöver få höra ett par gånger till. Deras metod är helt logisk också.. Enligt dem får man äta precis vad man vill! MEN! (och det är ett stort men!), man måste följa "reglerna". Inte äta när man inte är hungrig, inte stressa med maten, inte döma sig själv utifrån vad man ätit (det leder också till att man stoppar i sig ännu mer dåliga saker för att kompensera sina negativa tankar), äta tills man är mätt men inte övermätt. Lyssna på kroppen rätt och slätt.. det som är logiskt i hela det här är ju att om vi inte äter mer än vi behöver så får vi ju heller inte i oss en massa överskottskalorier som kroppen inte gör av med. Om man börjar med mindre portioner så blir det ju automatiskt färre kalorier. Det här är ju ingenting nytt, jag vet! Men vad boken även hjälper till med är det psykologiska, alla tankegångar och dåliga vanor man dras med.. Man ska arbeta med sitt psyke lika mycket som att börja äta rätt, det hela är ju ingen diet utan en normal livsstil man ska leva efter.

För många kanske det här skulle kännas lätt men att brottas med en onaturlig inställning till mat och ätande är en kamp.. Varför funkar det inte att tröstäta broccoli när man mår dåligt eller är stressad?? Varför är inte blomkål det man helst vill gnaga på när det är myskväll?

Självsvält

Jag börjar det här inlägget med att påpeka hur mycket jag verkligen är emot pulverdieter och att det går emot alla mina principer att sätta igång med dylikt. Jag blir inte förtrollad av deras reklam eller koncept och jag är fullt medveten om hur det hela fungerar...

...MEN...

...trots detta har jag nu påbörjat en "kur". Om jag blivit totalt skvatt galen? Nja, inte riktigt.. inte än i alla fall men fråga mig om några dagar när min hunger kickar in på allvar! Haha..

Okej, så varför är jag så dum att jag utsätter mig för det här? Det svaret är ganska enkelt faktiskt, för att jag behöver en ordentlig skopa motivation! Pulverdieter är inga mirakelmedel och säkert 95% av de som använt sig av det har gått upp till startvikten igen, om inte mer! Vid nåt tillfälle i mina yngre år gjorde jag en sån resa och det slutade precis som för de övriga 95% en... Men jag går inte in i det här blåögd som då..

Jag har en ny strategi som jag ska prova men för att komma igång måste jag lura mitt psyke! De flesta som försökt eller om och om igen försöker att gå ner i vikt vet precis vad jag pratar om. Herregud, hur många dieter och andra metoder har man inte provat och sen misslyckats med? Hur många gånger har man inte njutit lite extra inombords när man ser andra som också kämpar som lyckats och sen misslyckas? Man mår liksom lite bättre själv när man inte är ensam om att misslyckas gång på gång.. Vi som kämpar luras att testa nya dieter och mirakelmetoder gång på gång men det slutar på samma sätt varje gång, i ett enda stort misslyckande och man tröstäter/unnar sig sen för att döva nederlaget.

Nu är det så att jag har läst en bok helt nyligen som har en helt ny infallsvinkel på det hela. Det handlar inte om någon diet eller att räkna kalorier/väga maten. Det hela är så enkelt att man helt enkelt ska gå tillbaka till att lyssna på sin kropp! Som de skriver i boken följer man sina naturliga behov i början av sitt liv, en bebis äter när den är hungrig och tills den är mätt, inte mer. Med tiden formas vi och uppfostras tex till att äta upp allt på tallriken, att äta när maten serveras fast vi inte är hungriga och vi får det inpräntat i psyket att man ska få valuta för pengarna när man äter ute. Vi äter när vi inte är hungriga och äter för mycket pga olika orsaker. Vi bedövar känslor genom att äta och fredagsmys är inte fredagsmys utan att man stoppar i sig en massa gott. Det boken kortfattat går ut på är att vi ska äta när vi är hungriga tills vi blir mätta, men inte äta så man blir övermätt fast maten är god eller man fått en stor portion på en restaurang! Man ska lyssna på kroppen och anpassa sig till kroppens behov. Man ska ta tid på sig att äta och göra det utan distraktion (stress, äta framför tv:n, osv).

 Det finns mycket mer att skriva om detta och om bokens upplägg, jag får nog ta det lite i taget..

För att återgå till pulverhelvetet då.. Jag har bestämt mig att köra en mat-detox och samtidigt rasa några snabba kilon för att hitta motivation nog till att börja mitt nya liv.. Det är ingen diet jag kommer att gå på efteråt utan jag kommer göra ett ordentligt försök att följa principen "lyssna på kroppen". Lagom mängd mat, inget tröstätande och motion ska bli min nya och hållbara livsstil..

Säga vad man vill om pulverdieter men de funkar om man vill rasa snabbt, på två dagar visar vågen redan -2,7 kg. Jag ser det som en chans till att bryta dåliga vanor,minska magsäcken och reboota hela systemet. Efter endast en dag var jag nära att ge upp (pulver är ju outhärdligt) men när jag vägde mig morgonen efter ändrades det snabbt! Motivation har blivit min nya följeslagare!!

Helg!!

Medan jag sitter och väntar på att min älskling ska komma hem från jobbet har jag försjunkit i en massa tankar.. Jag tänker för mycket helt enkelt!! Men om vi förbigår det nu (tog faktiskt en avkopplande drink nu också) så kan jag väl lika gärna plita ner lite av det som försiggår i mitt huvud.. Är det inte därför man har en blogg? För att skriva av sig allt meningslöst och annat som tar upp plats i huvudet?

Det som snurrade i mitt huvud nu allra senast (inte alkoholen!) är hurpass händelserikt 2012 visade sig att bli. Året började med husköp; en av de kanske största händelserna i en människas liv, det är inte varje dag man lånar en halv förmögenhet tillsammans med sin kärlek. Det är ett gigantiskt commitment!! Visst, går inte alls att jämföra med tex att skaffa barn tillsammans (det är ju ett livslångt engagemang) men nog skulle jag säga att det på många vis är större än att tex förlova sig. Skrotar man förhållandet vid ett senare skede kan man skrota ringarna också men att göra sig av med ett hus är en helt annan historia.. mer komplicerat.. Jag var nog lika exalterad som jag var rädd på samma gång men att skaffa hus var verkligen bland det bästa som hittills hänt mig.

Tror jag förvånat många, däribland mig själv, under det gångna året.. Från att ha bott mitt i city, varit ute och festat i princip varje helg till att bosätta sig ute på landet och faktiskt inte gått ut på krogen EN ENDASTE gång på hela 2012... trädgårdsarbete visade sig vara nåt jag uppskattar väldigt mycket, likaså att renovera och tapetsera/måla! Jag vet att det är många ögonbryn som höjts och jag är en av de första att bli förvånad själv faktiskt!!!

Det enda som fattas nu för att bilden ska bli komplett är en liten bebis.. men det kommer så småningom! Jag gissar att det är en hel drös med människor som sitter och bara väntar på att jag ska droppa nyheten om att jag skulle vara gravid men än så länge är det inte dags. Jag hörde faktiskt tom att det gått rykten om att jag skulle vara gravid?! Hahahahahaha!! Jag förstår att folk tycker att det är dags men det får faktiskt ta den tid det tar innan det blir dags... Fram tills dess passar jag på att njuta av att få umgås med min älskling och göra spontana resor när vi känner för det, lägga pengarna på oss själva och vara totalt egoistiska! När det väl blir dags för bebis sen kan vi lägga ner all vår kärlek, pengar och tid på den utan att känna att vi inte hunnit unna oss själva eller hunnit göra det vi vill göra som barnfria!!

Så..  nu får det vara bra.. kan säkert sitta här och skriva en massa trams halva kvällen, speciellt med en grogg eller två i magen.. haha.. lika bäst att gå ifrån datorn för ikväll! :)

Disträ

Imorse var jag visst djupt försjunken i mina egna tankar när jag körde till jobbet. Skrämmande hur det kan hamna helt utanför minnesbilden att man kört en viss sträcka!! Till råga på allt var det inte bara en raksträcka heller utan med andra bilar framför har jag bromsat in från raksträckan, växlat ner, åkt i en hal rondell och sen accelererat och växlat upp - allt detta utan att kunna komma ihåg ens ett fragment av det hela! Jag var inte ens trött så sov gjorde jag inte men tydligen hade jag nåt såpass viktigt i huvudet att kroppen gick på autopilot i övrigt.. dear lord... Disträ är väl en underdrift i det här fallet!?

Äntligen fredag! Trodde den här veckan aldrig skulle ta slut, speciellt inte eftersom jag hade torsdag redan i onsdags och därmed fick lida igenom en extradag i mitt sinne...

En vecka senare..

..lika trött fortfarande.. kroniskt?!

Fick lite sömn i helgen i alla fall även om lady cramps from hell väckte mig mitt i natten mellan fredag och lördag. Kände mig aningens bitter men kunde efter pillerknaprande somna om två timmar senare och sov sen fram till 13.30!! Herregud, jag har nog aldrig sovit så länge såvida jag inte varit nästintill dödssjuk!

Har börjat fundera lite mer över resan till London, vad vi kan tänkas hitta på där, vad vi vill se osv.. Inte så långt kvar tills vi åker! Mycket resande har det blivit!! Till och med så mycket att jag för en liten stund inte alls var särskilt exalterad över London (det börjar ordna upp sig dock). Många år sen jag var där senast och det är ju alltid underbart att få resa bort med sin älskling!

Bästaste grannarna tar hand om monsterkatterna igen, vi har världens tur verkligen! Känns jobbigt att behöva besvära dem igen, speciellt efter att hårbollarna inte alls skött sig medan vi var i Frankrike!! Men enligt grannarna var det ingen fara och inte alls så jobbigt, tom så att de kanske tycker om att gå och gosa lite med dem. Oliven den gamla skorven fyllde 12 år för exakt en vecka sen, tänka sig att jag har levt mer än en tredjedel av mitt liv med min lilla råtta!! Tacken för att jag har utfodrat henne i 12 år och även sett till att hon har en bra bostad, leksaker, en massa gos mm är obefintlig dock! Hon har fått för sig att det är MITT (och endast mitt) fel att vi har rest bort från dem en massa på sistone. När jag går upp på morgonen ser jag inte till henne, när jag kommer hem ser jag inte till henne.. men så fort hon hör S kommer hon springandes och jamar/svansar runt hans ben! Sätter han sig i soffan hinner han inte ens blinka innan en grå hårboll ligger i hans knä! Trevligt att man räknas.. mupp-katt!! Haha..

I helgen gör jag nya försök till att vila upp mig, sömnen går det inge vidare med i veckorna när jag vaknar varannan timme hela tiden.. måste vara stress eller nåt. Förutom att vila ska det börjas planera på allvar inför London också!!!

Låt mig få sova!

Jag börjar bli ordentligt irriterad nu på att jag inte kunnat sova en hel natt igenom sen vi kom hem förra helgen! Är det inte feberfrossa eller febervärk så är det antingen för varmt i rummet, för kallt i rummet eller mystiska ljud, katter som härjar etc. Ska det vara för mycket begärt att få lite sömn?! Igårkväll var jag i säng redan vid 21.15 men vaknade panikslagen av nånting vid 3-tiden. Känns sådär när man inte lyckas somna om ordentligt och klockan sen ringer 5.00.

Planer för helgen? SOVA!!!
Pimpla vin och sova!

Avklarade första turen till Maxi för i år igår kväll, vet inte varför men folk var smått hysteriska! Hade kanske inte väntat mig att det skulle vara knökfullt med människor redan vid 16-tiden heller men det mest förvånansvärda var hur uppjagade och virriga alla var. Har väl tänkt lite på det där och undrar lite nu i efterhand om det var folket som rörde sig i dubbel hastighet eller om det var jag som var så trött att min värld gick i slow motion? Jag hade inte ork att bli irriterad i alla fall.. inte ens fast människor blockerade hyllorna jag ville komma åt och knuffades för att komma fram dit de skulle. Att handla på Maxi har ju blivit världens följetong, alltid nånting nytt att förundras över eller bli vansinnig på!

Så.. torsdag idag.. hade hellre sett att det var fredag men det är bara att bita ihop!

God fortsättning!

Starten på det nya året har både varit bra och dålig men jag vet inte om man ska lägga så mycket energi och tankar över hur det skulle påverka resten av året. 2013 är ett oskrivet blad och vi får göra vårt bästa för att göra det till ett fantastiskt år!

2012 hade mycket bra att bjuda på! Vet att det var ett riktigt dåligt år för flera i min närhet, men även riktigt bra för andra.. För egen del var det ett hyggligt bra år måste jag säga!! Största händelsen var nog att jag och S blev husägare, en riktigt härlig start på det året!

Julfirandet och nyår i Frankrike var väldigt mysigt även fast man blir ordentligt utmattad av att inte förstå språket. Jag måste verkligen ta tag i franskan så jag kan börja kommunicera!! Får skriva mer sen om alla iakttagelser jag gjort, fransoserna är ju weird gällande mycket! Fler som är konstiga är holländarna, de är ett kapitel för sig!! Avslutade vår lilla julsemester med två dagar i Amsterdam och det var mer än en sak som fick en att höja på ögonbrynen..

Började den här veckan med sömnbrist och feber.. Man ska känna att man lever, eller? Kanske straffet för att jag fått resa så mycket på sistone. Knaprar alvedon nu i alla fall och hoppas att timmarna går snabbt så jag får åka hem och bädda ner mig!