Självsvält

Jag börjar det här inlägget med att påpeka hur mycket jag verkligen är emot pulverdieter och att det går emot alla mina principer att sätta igång med dylikt. Jag blir inte förtrollad av deras reklam eller koncept och jag är fullt medveten om hur det hela fungerar...

...MEN...

...trots detta har jag nu påbörjat en "kur". Om jag blivit totalt skvatt galen? Nja, inte riktigt.. inte än i alla fall men fråga mig om några dagar när min hunger kickar in på allvar! Haha..

Okej, så varför är jag så dum att jag utsätter mig för det här? Det svaret är ganska enkelt faktiskt, för att jag behöver en ordentlig skopa motivation! Pulverdieter är inga mirakelmedel och säkert 95% av de som använt sig av det har gått upp till startvikten igen, om inte mer! Vid nåt tillfälle i mina yngre år gjorde jag en sån resa och det slutade precis som för de övriga 95% en... Men jag går inte in i det här blåögd som då..

Jag har en ny strategi som jag ska prova men för att komma igång måste jag lura mitt psyke! De flesta som försökt eller om och om igen försöker att gå ner i vikt vet precis vad jag pratar om. Herregud, hur många dieter och andra metoder har man inte provat och sen misslyckats med? Hur många gånger har man inte njutit lite extra inombords när man ser andra som också kämpar som lyckats och sen misslyckas? Man mår liksom lite bättre själv när man inte är ensam om att misslyckas gång på gång.. Vi som kämpar luras att testa nya dieter och mirakelmetoder gång på gång men det slutar på samma sätt varje gång, i ett enda stort misslyckande och man tröstäter/unnar sig sen för att döva nederlaget.

Nu är det så att jag har läst en bok helt nyligen som har en helt ny infallsvinkel på det hela. Det handlar inte om någon diet eller att räkna kalorier/väga maten. Det hela är så enkelt att man helt enkelt ska gå tillbaka till att lyssna på sin kropp! Som de skriver i boken följer man sina naturliga behov i början av sitt liv, en bebis äter när den är hungrig och tills den är mätt, inte mer. Med tiden formas vi och uppfostras tex till att äta upp allt på tallriken, att äta när maten serveras fast vi inte är hungriga och vi får det inpräntat i psyket att man ska få valuta för pengarna när man äter ute. Vi äter när vi inte är hungriga och äter för mycket pga olika orsaker. Vi bedövar känslor genom att äta och fredagsmys är inte fredagsmys utan att man stoppar i sig en massa gott. Det boken kortfattat går ut på är att vi ska äta när vi är hungriga tills vi blir mätta, men inte äta så man blir övermätt fast maten är god eller man fått en stor portion på en restaurang! Man ska lyssna på kroppen och anpassa sig till kroppens behov. Man ska ta tid på sig att äta och göra det utan distraktion (stress, äta framför tv:n, osv).

 Det finns mycket mer att skriva om detta och om bokens upplägg, jag får nog ta det lite i taget..

För att återgå till pulverhelvetet då.. Jag har bestämt mig att köra en mat-detox och samtidigt rasa några snabba kilon för att hitta motivation nog till att börja mitt nya liv.. Det är ingen diet jag kommer att gå på efteråt utan jag kommer göra ett ordentligt försök att följa principen "lyssna på kroppen". Lagom mängd mat, inget tröstätande och motion ska bli min nya och hållbara livsstil..

Säga vad man vill om pulverdieter men de funkar om man vill rasa snabbt, på två dagar visar vågen redan -2,7 kg. Jag ser det som en chans till att bryta dåliga vanor,minska magsäcken och reboota hela systemet. Efter endast en dag var jag nära att ge upp (pulver är ju outhärdligt) men när jag vägde mig morgonen efter ändrades det snabbt! Motivation har blivit min nya följeslagare!!