Obstinat räka

Igår var det äntligen dags för RUL, jag har ju legat sömnlös i veckor nu i väntan på det! Kände mig lite smått nervös och givetvis väldigt upprymd när det var dags. Nu visade det sig ganska fort att vi hade en riktigt obstinat liten räka som låg därinne och gjorde sitt bästa för att inte visa upp sig. Trotsen ska börjas i tid va?!

Rutinultraljudet är ju inte något nöje för att föräldrarna ska få se sitt lilla barn (ja, inte i första hand alltså), det är ju en slags fosterdiagnostik där de kollar att allt verkar stå rätt till och utvecklas som det ska. Vår lilla räka bestämde sig väldigt fort för att inte samarbeta! Efter ett tag gav sköterskan upp och bad oss att gå ut i väntrummet ett tag medan de tog en annan emellan, förhoppningen var att vår lilla skulle ha flyttat till en bättre position, but no! Hon var nära att ge upp, berättade att ibland går det bara inte så vi skulle få en tid om en vecka istället. Vi gjorde ett sista försök till att få vår lilla groda att visa upp sig dock, jag fick springa på toa för att tömma urinblåsan. Tredje gången gillt sen då och räkan verkar ha gillat den sista manövern för nu var han/hon ihoprullad som en BOLL istället! Sköterskan kunde trots det fortsätta undersökningen och kolla de sista sakerna som varit dolda i den tidigare positionen. Tyvärr betydde det ju även att vi inte fick några tydliga och fina ultraljudsbilder. Jag är ändå glad över de få bilderna vi fick, kommer ju komma ihåg hur obstinat och envis vår lilla var!

Jag har ju känt väldigt starkt att jag ville ta reda på vilket kön vår räka har, inte för att det kommer spela någon större roll när barnet väl kommer, det är ju lika välkommet vare sig det är en flicka eller pojke! Men skulle man få önska vill jag ju ha en liten flicka först. Anledningen till att jag vill veta könet innan är mest för att kunna ställa in mig mentalt på vad det blir och kunna drömma/planera lite mer detaljerat. Igår hade ju bebisen bestämt sig för att vara omöjlig! Jag frågade om det gick att se och sköterskan gjorde allt i sin makt för att försöka kolla, hon försökte även att få bebisen att flytta på sig igen men det var kört. Hon sa att hon hade en aning om vad det skulle kunna vara men var noga med att påpeka att det var på tok för osäkert för att lita till fullo på det. Av vad hon avgöra så såg det ut som en liten flicka men vi tar väldigt lätt på den gissningen eftersom det bara är just en kvalificerad gissning.

Mest är jag ju bara glad över att vår lilla räkboll mår bra därinne och att allt såg ut som det skulle! Nu blir det att sätta igång med renovering av barnrum och nästa vecka är ju shopping i Ullared redan inbokat!! Full fart framåt! :D Ska även hämta spjälsäng och babygym den här veckan.

Enda hyggliga bilden

Vår lilla boll!!          

Jag vet inte hur det gick till men igår var det banne mig tisdag - igen! Tisdagen måste ha smugit sig på och överrumplat torsdagen. Allt bara gick fel och jag fick stressa halvt ihjäl mig på jobbet för att ändå tillslut erkänna mig besegrad i slutet på dagen. Hann inte ens med en tredjedel av allt som borde varit klart, vilket betyder att det kommer bli en riktig skitdag idag!

Var mitt allra härligaste hemma igår också verkligen, stackars S fick stå ut med en morrande/fräsande/hormonell sambo. Försökte att inte vara ilsken men det går verkligen inte att kontrollera humöret nuförtiden. Han tog det hela lugnt i alla fall och var übergullig och daltade med mig tills jag lugnat ner mig. Jag får väl försöka vara på bättre humör idag när jag kommit hem från jobbet.

På tisdag är det äntligen dags för rutinultraljudet!!!!!!

Sömnlös

Kombinationen "nyligen varit fullmåne/växtvärk" verkar vara oslagbar när det kommer till sömnlöshet! Det är andra natten i rad jag inte kan sova, i morse var jag tom tvungen att ge upp och kliva ur sängen vid 4-tiden. Känns lagom värt att komma till jobbet kl 5.15. Suck!!

Jag har vaknat varenda gång jag behövt vända på mig i sömnen, smärtorna gör sig påminda direkt och man känner sig smidig som en valross. Jag har drömt så galet sjuka drömmar också de senaste nätterna, många av dem kretsar kring ultraljudet vi ska göra om en vecka men det har varit en salig blandning på konstiga inslag i de drömmarna. Igår natt drömde jag att vi fick reda på att det var en flicka, den här natten var det mer svårt att tyda var det var och ett tag var det även tvillingar! Känner mig lugn på den fronten i alla fall, eftersom vi redan har varit på ultraljud vet jag ju att det inte är två därinne (puh!!). S har ju tvillingar i släkten i flera led så i början var jag lite orolig faktiskt.

Känner att det här kommer att bli en lång dag, gör knappast saken bättre att det är tisdag!

Tröttmössa

Jag tror att jag har nåt virus som ligger och ruvar i min kropp i väntan på att bryta ut. Har känt mig hängig hela veckan och trots att jag inte trodde jag kunde bli tröttare än jag redan varit så kunde jag tydligen det. Det är tur att vi har en kvarts fikarast vid 9-tiden! Många på jobbet går ut på en liten promenad då medan jag lägger mig i en av sofforna och tvärslocknar! Somnar såpass att jag tom måste ställa larm på mobilen för att inte missa när fikarasten tagit slut. Det känns i regel lite bättre efteråt men jag skulle behöva ett par till såna mikropauser för att känna att jag riktigt orkar med. Lite creepy när man nästan somnar i bilen på väg hem efter jobbet.

Hur jag nu ska kunna hålla mig vaken på Ladies Night ikväll är ett mysterium, det börjar kl 21 och vid den tiden brukar jag redan ligga och tryna i sängen. Haha. Kanske blir den första som sover mig igenom ett sånt evenemang?

Big mistake

I söndags gjorde jag ett långkok på älg och upptäckte ganska snart att vi endast hade gula kantareller i frysen (hade för mig att vi plockade trattisar också förra året men tydligen inte). Jag kom då med den briljanta idén att vi skulle bege oss ut i skogen en sväng för att leta på lite trattisar. Hur tänkte jag?! Efter en timmes vandrande i skogen och endast gula kantareller i korgen gav vi upp och åkte hem. Det var då jag insåg mitt stora misstag. HUR kunde jag tro att en timmes skogspromenad skulle vara nyttigt för mig?!??? Jag kom knappt ur bilen, smärtan i ryggslutet högg som knivar och jag fick bokstavligen klättra ur sätet på bilen. Har fått sota för det där ordentligt nu, foglossningen hade blivit lite mildare (eller så vande jag mig vid hur det var tidigare) men nu är det pure hell!! 

Men jag ska inte klaga alltför mycket, det mesta är ju positivt med att vara gravid trots alla krämpor. Längtar tills man känner de första sparkarna, eller åtminstone blir medveten om att det är sparkar. Jag misstänker att jag känt nåt sånt redan men det är svårt att urskilja än så länge. Kan också säga att jag för första gången i mitt liv tycker om min mage och inte känner mig rädd för att ha på mig kläder som gör att den syns. S verkar vara överförtjust i den runda magen, han kan inte hålla tassarna borta utan ska gosa med den hela tiden och pussa på den.

I måndags hade jag och systeryster en biodate, jag kunde även överraska henne med en ytterligare aktivitet vi ska göra ihop på fredag. Vi ska gå på Ladies Night. Hahahaha.. Helt seriöst så är det där verkligen inte min grej, galna tantsjuka kvinnor som totalt överexalterade sitter och skriker som små fjortisar. Jag blir lite lätt mörkrädd för sånt! Ingen av artisterna är någon direkt favorit heller men eftersom jag vunnit biljetterna tänkte jag att det ändå kan vara en kul grej, får ju umgås med syster och det är vi inte särskilt bortskämda med sen hon fått två små knoddar. Vem vet, showen kanske är mer underhållande än jag inbillat mig så det hela kanske blir en positiv överraskning? 

Fredag!!

Jag kan inte med ord beskriva hur skönt det är att helgen snart är här! Behöver verkligen sova!!! Sömnen den här veckan har varit riktigt dålig, har bland annat vaknat upp mitt i natten hungrig som en varg! Vid flera tillfällen har jag också vaknat av smärtor när jag vänt mig om i sömnen, verkar som att ligamenten runt livmodern har det kämpigt just nu. Jag tänker ta en ordentlig slöhelg faktiskt! Har fått Telia Play + med HBO gratis när jag köpte ny mobil så jag ska sträck-kolla på True Blood tänkte jag. Alla de nya avsnitten som spelades in i somras ligger uppe där (säsong 6 alltså) så jag ska tryna ner mig i soffan hela helgen!

Nedräkning för saker att se framemot pågår för fullt. RUL = mindre än 2,5 vecka kvar. Ullared = 3,5 vecka kvar. Efter vi varit i Ullared tänker jag nog sätta igång med renoveringen av barnrum! Känner att jag behöver ett lite uppiggande projekt nu när det börjar bli mörkt och ruggigt.

Sthlm

Efter några om och men hade vi en härlig helg i Stockholm. Anledningen till att jag börjar så är på grund av att S vaknade på helt fel sida i lördags. Han var grinig och sur och verkade inte ett dugg motiverad att åka nånstans trots att hotellet redan var bokat och vårt helgschema var färdigställt. Det där påverkade mig ju givetvis extremt mycket (jag är ju numera känslig deluxe) och inte förrän jag fick en total melt-down och började grina blev hans inställning helt annan. Jag tror inte han riktigt förstått hur känslig jag är, han blev alldeles förskräckt när han insåg att hans dåliga humör fått mig till tårar. Själv känner jag mig ju tok-löjlig! Herregud, grina som en liten flicka pga att han inte är på topphumör?! Ah, well... Han skjutsade mig till min vattengympa och efter den åkte vi in till Barkarby Outlet och shoppade loss.

Helgen blev väldigt mysig tillslut och efter heldagen av shopping åkte vi till hotellet och bara tvärdog på rummet. Det var en trevlig överraskning att vi blev uppgraderade och fick ett finare rum än vi bokat dessutom!

Söndagen gick vi förväntningsfulla till Underbara Barn mässan. Det blev tyvärr en ganska stor besvikelse. Mässan var mycket mindre än jag trodde den skulle vara och vi var klara efter endast två timmar! Fanns inte många intressanta saker för oss att titta på och inte ens de två goodie bagsen vi fick kompenserade för det hela. Jag hade haft en förhoppning om att det skulle finnas mer nyttoprylar för små bebisar men det var i princip bara leksaker och kläder. Tydligen var den här upplagan av mässan inte i närheten så bra som den varit tidigare har jag sen fått höra. Får se om jag och S åker dit nästa år, det känns väldigt tveksamt.

Helgen gick på tok för fort känner jag! Nu är det bara att försöka peppa och orka med en hel jobbvecka igen!

Kom precis ihåg att det hände en kul grej i fredags efter jobbet! Jag åkte till Erikslunds shopping för att skaffa mig en ny mobil efter att ha fått ett impulsivt infall på fredagseftermiddagen! Passade på och gick in på Albrekts också för att skriva upp artikelnumren på de två ringarna jag vill ha (som sagt, S får INTE vara kreativ när det kommer till ringarna). Jag tog min chans att prova dem igen också, för att få njuta lite av hur fina de är. Nu är det ju fortfarande mest en önskedröm att det skulle komma ett frieri men jag tänkte tillåta mig att drömma lite till. Väl på plats medan jag testar ringar och kollar min storlek igen blir jag plötsligt erbjuden jobb! Haha! Det visade sig att de hade en tjänst ledig och tjejen som jobbade där kände tydligen igen mig från att ha jobbat i branschen. Det var ju typ hundra år sen!! Okej, kanske inte hundra, det skulle ju betyda att jag är ruggigt gammal, men det är i alla fall 6-7 år sen (genast blev jag gammal ändå). Smickrande måste jag ändå säga att kunna få jobb på så gamla meriter, utan att söka jobbet själv dessutom. :) Jag har bestämt mig att jag får ta det som en komplimang, att hon kommer ihåg mig betyder ju i princip att jag antagligen gjort ett gott intryck om hon nån gång i tiden handlat av mig. Tack och lov är jag done and done med att jobba i butik, inget mer timlönsjobb och inga mer jobbhelger!

Obalans

Det här med hormoner är ju kanske inte alltid så trevligt! Jag är en känslomänniska vilket betyder att jag också har väldigt bra kontakt med mina känslor och vet hur och varför jag reagerar på olika saker. Det här med humörsvängningar pga hormoner har väl inte direkt kommit som en överraskning men det som ändå överraskar mig är bristen på kontroll över humöret.

Tidigare har jag ju kunnat tränga undan tårar, ilska, skratt -ja ni fattar- men det går bara inte nu! Börjar jag gråta över en struntsak kan jag inte sluta trots att jag själv blir arg över att jag gråter. Får jag ett vansinnesutbrott pga att nåt inte fungerar eller en förpackning inte går att öppna eller jag hamnar i en diskussion med S där vi tycker olika, så kan jag inte kontrollera ilskan utan jag får ett anfall där jag fräser, vill kasta/förstöra saker osv. Har även märkt att detsamma gäller för skratt, jag såg ett klipp på youtube där en person använder en katt för att trumma med i en låt. Klippet är rätt kul faktiskt men jag låg och kved av skratt, kunde inte ens kolla på klippet igen och de närmsta dagarna inte ens tänka på det utan att vråla av skratt. En till sak jag har märkt är att jag är extremt känslig för vilket humör S har! Alla kan ju ha dåliga dagar och igår var en sån för honom, han kom hem och var bara trött och sur. Vanligtvis så håller man sig ju bara undan och låter det går över, ingen big deal liksom, men jag var nära att börja tokgrina bara för att han var på dåligt humör. Det hade kanske varit befogat om han lät humöret gå ut över mig genom skrik och gap men han höll sig bara undan. Cheesus.. hur ska det här gå längre in i graviditeten om jag redan är såhär påverkad av hormonerna?!

Vi har förresten fått datumet för vårt RUL nu!! Känner mig lika upprymd som skräckslagen, man gör ju inte ett RUL bara för att få se sitt lilla mirakel, det är ju en undersökning för att kolla att allt står rätt till. Försöker att inte jaga upp mig alltför mycket, man kan ju inte gå omkring och tro det värsta hela tiden.

Avslutar med youtube-klippet som fått mig grina av skratt!