Sån underbar känsla! Sitter och har svårt att fokusera för jag kan inte tänka på annat än S och vilken fantastisk människa han är. Äntligen kan jag släppa lös alla de känslorna jag sålänge försökt att dölja och sopa under mattan i rädsla för att bli sårad.
Han har ju inte gjort det lätt för mig direkt genom att själv vara förvirrad och osäker på vad han egentligen känner och vill, men jag visste ju innerst inne att det fanns nåt där.. annars hade jag aldrig utsatt mig för alla turer fram och tillbaka, alla tårar jag fällt och att bli totalt förkrossad gång på gång. I dagsläget är jag så glad att jag väntade ut honom istället för att gå vidare..
It just keeps on getting better! Vi har haft några alldeles fantastiska veckor nu och det känns nästan lite galet att det ska ta närmare ett år för att komma till stadiet att vara sådär härligt nykär. Brukar inte den effekten annars avta ungefär efter ett år? Haha.. Undrar om alla fransmän är såna där komplicerade varelser?
Träffade ju honom igår för middag men känner redan att jag saknar honom! Mår så otroligt bra i hans närhet och känner mig alldeles harmonisk!
För att visa min uppskattning över att ha honom i mitt liv har jag bjudit in honom på middag ikväll. Har ansträngt mig till mitt yttersta för fixa une soirée française (en fransk afton)!! Jag har tom köpt sniglar och ska testa det för första gången i mitt liv.. uääääk!!! Men vill ju visa att jag inte är chicken så jag tänker banne mig testa! Haha.. Ska åka till Bolaget efter jobbet och köpa cider som kommer från hans hemtrakter också. :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar