torsdag 11 augusti 2011

Kantarelljakten..

Sägs det inte att det ska vara en lugn och avkopplande syssla att traska runt i skogen och leta exempelvis svamp? Jag vill nog börja med att säga att jag inte alls håller med, not one bit! Sen om det beror på att jag har lite personal issues låter jag vara osagt, men för mig är inte letandet av kantareller varken avstressande eller rogivande.

Något jag även har märkt är att jag nog inte ska ströva omkring ensam för det betyder att jag är fast i min egen skalle och alla knäppa tankar (och ramsor från när man var liten??) som finns där.. Skulle nog kunna påstå att jag blir lite lätt sinnesrubbad där i skogen, kanske pga bristen på annat som tar tankarna på annat håll. Jag tänker på tok för mycket!! Hade ett i princip färdigt bloggupplägg redan i skogen men har tack och lov glömt bort hälften av det jag funderade över. Kanske skulle dörrklockan ringa här isåfall och gubbarna i vita rockar skulle eskortera mig till en isolerad cell.

Egentligen vet jag inte varför jag envisas med att ge mig ut i skogen i jakten på svamp. Den finns ju så lättillgänglig på tex Ica Maxi och kollar man kilopriset på den så är det lätt värt att köpa svampen! Jag skulle aldrig kunna göra nån vidare karriär i svampplockning! Efter två timmars vandrande och letande lyckades jag hitta sammanlagt 10-15 kantareller.. Tror nog jag hade mer spindelnät i håret viktmässigt mot mitt pyttelilla svampfynd. Skogen kryllar av diverse äckliga bugs och där har vi en stor anledning till att skogspromenader och svampplockning är något som snarare höjer mitt blodtryck med 200% än sänker det. Så jäkla moget av spindlarna att spinna vidriga nät mellan trädstammar som står över 1,5 meter ifrån varann, vilket resulterar i att man får nät, spindel och diverse äckligt i både ansikte och hår!

Mitt därute i ingenstans där det är helt tyst börjar min knäppa hjärna arbeta på högvarv.. kanske i brist på stimulans, eller bara för att jag har en tendens att bli helt loco ute i skogen!? Kanske beror det på att man springer omkring där och inte hittar en endaste kantarell fastän man nästan har nosen i backen mest hela tiden?

Nej, jag väntar nog in trattkantarellerna innan jag beger mig ut igen.. de är iaf tacksamma att plocka, hittar man en så hittar man ofta tusentals precis i närheten. Inget springa runt och irra i två timmar för att sen försöka inse att man måste sluta vara envis och enbart ge upp och gå hem innan det blir mörkt.

Inga kommentarer: