Jag kanske borde känna mig mer besviken än jag gör just nu men på nåt konstigt sätt så har jag en hel del obotlig optimism ändå. Säljarna av huset vi kikade på ville inte gå ner något i pris, vansinne om ni frågar mig eller vem annan som helst men jag förstår ju dem också. De vill tjäna pengar på att sälja huset, vi däremot vill inte betala överpris för nåt som vi vet kommer innebära kostnader/ork/tid från oss. Ett hus med omfattande behov av reparationer på viktiga beståndsdelar (haha, nu låter det nästan som en bil!) kan omöjligt stiga i värde med 325 000 på ett år när de som köpt det inte gjort ett skvatt för att ta hand om de VIKTIGA sakerna. Istället har de fokuserat på att tapetsera och måla om i de färger de vill ha medan taket på huset redan har mikrobiell tillväxt, badrummen saknar ventilation helt och andra saker också står och börjar förfalla. Men det är viktigare att fixa en (hemsk) fondtapet i hallen då?!
Well, well.. de kommer nog ha svårt att få det sålt. Inte en människa har ju hittills visat intresse än mindre kommit och kollat så även om de siktar på ny visning så tror jag resultatet blir detsamma. Vi får vänta och se om de ångrar sig och medans dess leta efter nya objekt som kan vara intressanta. Har redan ett på gång så får se efter helgen hur det ser ut med det.
Jakten fortsätter...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar