Uttråkad till döds!

Sist jag lämnade vid var den hemska tisdagen på intågande.. Jo, jag kände nog allt på mig att det inte skulle bli så trevligt! Lite försiktigt optimistisk kom jag till mottagningen hos ortopeden på tisdagsmorgonen, tänkte att eftersom de inte har operationsdag så borde injektionen bli gjord under utsatt tid. Huuuuur kunde jag få för mig nåt sånt?! Ganska snart efter jag kommit dit frågar tanten i receptionen om jag verkligen skulle vara där just den dagen.. Ehm, ja!? Jag hade ju fått en tid då! Får höra att det strulat ihop sig och de frågar om jag kommer från Eskilstuna (=de tänkte skicka hem mig). Påpekade lite halvsyrligt att vi åkt från Västerås och hon ändrar sig snabbt och säger att de ska försöka klämma in mig så snart det går, men att jag får vänta.. igen! Sist väntade jag ju närmare 3 timmar på att få den där förbannade injektionen..

Sköterskan som ska ta mitt blod var världens gulligaste och jag började känna mig smått hoppfull igen, lagom tills nålen glider ur armen och hon måste göra om proceduren igen. Great, jag älskar ju nålar! Hon berömde mig att jag var så duktig, att jag inte skrek eller nånting. Jo, jo.. nog för jag är rädd för nålar men jag sätter väl inte igång och drar på med en stor scen?! Well, well.. Läkaren trycker och klämmer på mig knä så jag kvider av smärta och hans bekymrade min gör mig inte direkt avslappnad. Han muttrar lite tyst och undrar om det inte blivit bättre alls? Njae.. det är pure smärta efter injektionen och efter det släppt gör det fortfarande ont om man rör knät där inflammationen sitter. Han säger att vi ändå ska göra injektionen och sen höras om en månad igen.

Tankarna har ju fladdrat en hel del redan, vad händer om de här injektionerna inte hjälper?! Fick svar på det nu när jag envist frågade och det var kanske inte vad jag hoppats på. Är det lika illa ställt med knät om en månad går de in med en kamera i knät för att bedöma hurpass sabbat det är och utifrån det blir det med största sannorlikhet beslut om operation. Jag dog lite där på stället när han sa det... I över 30 år har jag klarat mig från brutna ben, operationer eller några allvarligare skador. Tror min svit kan vara bruten.. Håll tummarna som fan nu att mirakel sker och den senaste injektionen sätter spiken i kistan på att knät ska bli bra!!!!! Vore på nåt sätt ironiskt om det inte blir bra med tanke på att jag spenderat flera dagar i soffan nu pga smärtan i knät EFTER injektionen. Kan inte säga att jag känner nån vidare lycka över att ha genomgått de där behandlingarna förgäves...