Kärlek

Jag drömmer om den dagen då min älskling ställer den stora frågan.. En vän har precis samma tankar som mig och efter att ha läst hennes blogg kom allting upp till ytan igen trots att jag väldigt noggrant gömt undan dem tidigare. Det handlar inte mest om ringen på fingret utan att jag vill att min kärlek har samma känsla som mig, att han vill dela resten av sitt liv med mig. Jag vill att han ska ha samma framtidsplaner som jag har om oss. Punkt.

Nu är det ju så att det där med giftermål eller förlovning inte ens finns med i tankeverksamheten på killen. Jag har hintat om det flera gånger (jag tänker banne mig inte fria) men han verkar totalt immun för mina hinter och han har inte ägnat en tanke än på om han ens vill gifta sig. Någonsin.

Vi behöver inte ringmärkas för att leva lyckliga tillsammans men det hindrar inte mina känslor att jag vill gifta mig med den jag älskar. Det är svårt att förklara det hela men för mig betyder det mycket! Vi fick precis veta att en vän till oss förlovat sig och det gjorde mig minst lika nedstämd som min vän. Nedstämd men samtidigt upprymd och överlycklig för de lyckliga tu. Jag hade nog inte trott att varken förlovning eller giftermål var "deras grej" så det kom som en överraskning. En positiv sådan!! Men det är svårt att inte börja tänka en massa.. Jag hade det kämpigt redan när jag fick veta att även min bror gått och gift sig i smyg. Båda mina syskon flydde fältet och gjorde det i hemlighet så man inte kände sig delaktig fullt ut. Det är klart att det är deras val men jag hade gärna varit där och delat deras lycka när de knöt banden.

Om man ska vara totalt oromantisk också så skulle ett giftermål göra vår samvaro lite lättare. Vi har ju köpt hus men som sambos kan det lätt bli katastrof ifall någon av oss går bort tex. Vi är väl medvetna om att vi borde gå till en advokat och skriva papper men det faller mellan stolarna hela tiden.

Jag kommer nog aldrig sluta hoppas helt även om det känns som ett dött lopp. Min älskade kanske vaknar upp en vacker dag och känner att han vill ta steget. Känner mig ytterst tveksam dock...