Cripple

Cizzi -klantigast på landsbygden- lyckades med den fantastiska bedriften att bryta handleden tidigt i gryningen på midsommardagen. Vet inte riktigt vad jag gjort för att förtjäna så pass dålig karma! Får återkomma till det, kanske måste rannsaka mig själv.

Midsommar maskeraden blev en riktig fullträff i alla fall!! Vi lyckades duka upp 18 matplatser i vårt lilla uterum (det kanske inte är så litet egentligen men det är nog tur att vi ska bygga om det större!). Stress är och har väl varit mitt andranamn i många, många år och det är ju knappast så att planeringen av såna här evenemang minskar min stressnivå. Men som den organisatör jag är så tycker jag ju att det är fantastiskt roligt att anordna sånt här (även fast jag inte är rolig att ha att göra med när jag är mitt uppe i det hela). Så länge allt går enligt mina planer och folk inte "stör" mig i mitt arbete brukar det hela gå ganska smidigt men jag blir rätt otrevlig om någon exempelvis ringer mig mitt uppe i allt stökande. Haha. Försöker tänka på att inte vara alltför tvär men jag misslyckas gång på gång. Det är perfektionisten i mig som inte kan tolerera att det blir halvdant och då behöver jag all min fokus för att få det som jag har föreställt mig det i huvudet.

När allt väl var klart; borden färdigdukade, dekorationerna uppsatta, tipspromenaden på plats, huset städat, maskeraddräkten på osv. (i tid dessutom), släppte jag allt vad kontroll hette och det slutade med att jag totalt glömde bort att vi hade mat att förbereda. Nästan fascinerande hur man kan gå från extrem kontroll till ingen kontroll alls så snabbt! Det är tur att jag har en sambo som inte är så kittslig, vi skulle egentligen ha grillat lammfilé, färska majskolvar och ätit det med kokt färskpotatis, god sås och sallad. Det slutade med enbart lammfilén och majskolv till middag. Haha!!

Jag återtog lite kontroll efter maten och lyckades styra upp lite lekar som blev populärt! Sent på natten var det dags att slå igång bastun och bada i den iskalla plastpoolen från Maxi. Förra året fegade jag ur eftersom det endast var 9 grader i poolen men i år hade vi fyllt den tidigare och det var "hela" 15 grader i vattnet. Det är nu vi kommer fram till min bragd! Efter att ha bränt på i bastun var det dags att gå ut och doppa sig, hallgolvet var en sjö av vatten och jag drog på en ordentlig råvurpa, handleden fick ta emot hela fallet och en strålande smärta ilade i hela armen. Tänkte att det säkert inte var så farligt så jag fortsatte basta/bada några omgångar till. S var lite lätt förbannad på mig att jag var så envis, flera tyckte vi skulle kolla upp det på akuten (däribland S också) men jag tyckte det kändes löjligt att åka dit för en sån småsak (var ju helt övertygad om att det knappt ens var en stukning). Tillslut vid 5.45-tiden gav jag med mig och ringde sjukvårdsupplysningen som sa samma sak: åk till akuten, nu! Fortfarande envis och lite lätt trotsig ville jag avvakta ett tag till. Vi hade ju en massa gäster som sov hos oss och som värdinna ville jag ju se till att de skulle få det nybakade brödet till frukost osv. Det tog ända till 11.30 innan vi väl kom iväg till akuten och där väntade ju en alldeles fantastisk dag av väntan och smärta! 6,5 timmar senare kunde vi åka därifrån, jag med lite gips rikare.

Nästa år blir det halkmattor i hallen for sure!!