Ungefär som att det är sista rycket för kroppen att gå bärsärkagång pga alla nya, spännande hormoner så valde den att sänka mig totalt i helgen. Jag har inte varit såhär trött någonsin tidigare! I fredags överraskade S mig med middag på Frank födelsedagen till ära. Helt fantastisk mat som alltid!! Kockarna fick vara lite extra kreativa den här gången eftersom deras snäva meny inte riktigt var gravidanpassad, speciellt inte när alternativet "fisk" fick lov att strykas (jag pallar fortfarande inte med ens tanken på fisk!). Mår inte alls illa numera, kanske inte riktigt lika äcklad av mat men har börjar bli galet hungrig när jag väl är hungrig. Det slår liksom till som ett bombnedslag och jag måste äta pronto innan magsäcken imploderar!
Men tillbaka till tröttheten.. S hade bokat bord ganska tidigt, kl 18.45, vilket var ett bra val dels pga min hunger och dels för att jag har svårt att hålla mig vaken om kvällarna. Klarade mig knappt genom middagen i fredags dock eftersom kroppen trött-chockade mig värre än nånsin! Vi hann bara lagom hem och jag var i säng innan kl 22.
Resten av helgen bestod av mer födelsedagsfirande men också MYCKET sömn. Jag vaknade tex kl 8 på morgonen på söndagen och fick lov att gå och lägga mig igen vid 10 för att jag var så galet trött.. fortsatte sova till kl 13 men kände mig knappast piggare efter. Var i säng innan 22 igår igen men trots all sömn är jag ändå sådär galet trött idag på jobbet. En trötthet som känns ungefär som när man festat i 3 dygn utan mer än nån timmes sömn per natt. Jag hoppas verkligen att det här bara är sista skriket och att andra trimestern blir sådär rosenskimrande som det beskrivs i böckerna/tidningarna och på alla siter.
Ska inte klaga alltför mycket dock, graviditeten var mer än efterlängtad och jag känner mig bara tacksam att vi tillslut blev gravida själva utan att behöva göra en utredning. Allt det där blir ett inlägg för sig så småningom, det finns mycket tankar och känslor runt det hela när det känns som att hela världen lyckas medan man undrar vad det är för fel på oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar