Tänk vad allt kan kännas så mycket bättre när ens älskling kliver in genom dörren! Min kärlek, min trygghet, min klippa!! Jag har inte lyckats sova något natten till idag heller men det känns inte i närheten lika jobbigt nu när min underbara sambo är hemma igen, allt känns bara mer harmoniskt (även om jag kanske borde ligga i fosterställning och bara grina över att halsen fortfarande gör nästintill lika ont). Jag kämpar verkligen med all den lilla energi jag har kvar för att hålla mig vaken om dagarna, över 3 veckor nu har jag vaknat minst en gång i timmen varje natt och haft svårt att somna om. Har det inte varit hosta så är det halsen som jävlas.
Suck!
Var till och med till läkaren förra torsdagen, trots att jag visste att det inte skulle ge nåt. Det roliga är att de till och med lyckades förnärma mig ordentligt! Bara för att jag är gravid så försökte de först få det till att jag har halsbränna!!! Visste inte hur jag skulle svara på det, om jag skulle börja skrika och gapa om att de är totalt inkompetenta eller bara spela dum. Jag gjorde det senare, kände att det inte var nån idé att försöka argumentera med underläkaren (som dessutom inte ens kunde komma fram till det där själv utan varit iväg och rådfrågat nån annan). Hon fortsatte sen att det skulle kunna vara halsfluss också, speciellt med tanke på att mina lymfkörtlar var väldigt svullna. Lite skillnad mellan halsbränna och halsfluss?! Typ??? Hon påpekade snabbt att om det var halsfluss så skulle den ändå inte behandlas så när jag fick frågan om jag ville att hon skulle ta prov var svaret ganska enkelt: HELL NO! Jag vill inte ha en stor tops nerkörd i halsen om det ändå inte spelar någon roll ifall jag har halsfluss eller inte. Räckte med att jag nästan kräktes på henne när hon försökte kolla i halsen och la en träspatel på min tunga!
Bara att bita ihop och försöka stå ut helt enkelt...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar