Tröttast

Alla nätter på soffan börjar ta ut sin rätt. Ryggen värker värre än nånsin och trots att jag den senaste veckan lyckats söva lilla Svea mellan 23.30-3.30 har det inte betytt att jag själv kunnat sova alla de timmarna. Jag har inte alltför höga förhoppningar än men kanske, KANSKE, har vi fått till något av en nattrutin. Jag justerar matningarna under dagen/kvällen så den sista matningen ska ske någon gång mellan 23.00-00.00. Sen har lilla baby skrutt sovit tills jag väckt henne för ny matning vid 3.30 så hon lagom är nyäten och somnat om tills pappa tar över kl 4.00 och mamma får gå till sängen och sova ett par tre timmar. Vi måste få tummarna ur och lägga golvet i barnkammaren så vi kan montera ihop gästsängen igen och ställa den där tills hon är stor nog för att sova i sitt eget rum. Spjälsängen står tom i vårt sovrum, den användes inte mer än ett par dygn när vi precis kommit hem från neonatalavdelningen. Sen dess sover räkan i babynest på soffan med en av oss slitna föräldrar som sällskap. Tufft skit att inte får sova i samma säng som sin älskade fästman. Vi var ju så glada över att få slippa sjukhussängarna och längtade efter att få ligga sked i vår egen säng. Lyckan var flyktig, vette tusan när vi kommer kunna göra det igen. Dock ångrar vi inte vår lösning, det här är enda sättet för att vi båda ska få någon form av sömn så vi orkar med.

Hade för övrigt en i princip helt skrikfri dag igår men det togs igen med en hel skrikdag idag istället. För att bibehålla balansen liksom. Haha. Lilla älsklingen blev 12 veckor idag, snart måste det vända!