Idag och flera dagar tillbaka sörjer jag verkligen missfallet i januari. Länge lyckades jag förlika mig med att det inte var dags just då men jag har gått och blivit totalt bebissjuk och nu är längtan större än någonsin! Längtan är till och med så stor att jag kan tänka mig TVÅ barn till!! Sylvain har tjatat om det länge att han vill att vi ska ha tre men jag har sagt att det är tvärstopp efter två. Nu är jag så desperat efter en liten att jag kan tänka mig att bli gravid ett par gånger till innan det är stopp.
Nu är det ju bara så att åldern börjar ta ut sin rätt. Jag fyller ju 35 i höst och är medveten om att det är större risk för komplikationer av olika slag. Det skrämmer mig samtidigt som det stressar livet ur mig! Varför träffade jag inte S för många, många år sen?! Vi hade kunnat starta det här livet för 10 år sen om jag bara hade funnit honom då! Det hade visserligen varit svårt med tanke på att han inte ens bodde i Sverige då eller ens hade en tanke på att han skulle hamna i Sverige tillslut. :)
Hoppas i alla fall att det blir en liten knodd tillslut så jag får min bebislängtan stillad!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar