Håller tummarna!

Påsken var ett rent helvete; Min mjölk sinade så jag i princip inte fick ut nånting när jag pumpade, har kämpat järnet för att få upp produktionen igen. Vi fick Nutramigen vid förra besöket på BVC istället för Althéra som inte har hjälpt vårt lilla hjärta något. Jag har fört strikt matdagbok och undvikit all mat som ens kan tänkas vara allergi-ovänlig (samt givetvis mjölkprotein). Trots det fick Svea ändå ett ordentligt allergiutbrott med eksem i hela ansiktet + helt igensvullet öga. Nutramigen visade sig även vara det värsta vi hittills testat, hon fick såna magkramper av det att hon panikskrek tills hon nästan tappade luften. Samma sak vid varje matning och hon fick plötsligt svårt att bajsa trots att hon inte blivit förstoppad. Man känner sig verkligen liten och maktlös när ens lilla bebis mår sådär dåligt och inget man gör kan trösta. Slutade med Nutramigen när det tillslut hade eskalerat till en väldigt ohållbar situation, började med Althéra igen istället.

Hade tid på BVC igår och S fick lov att följa med, jag kände att jag inte orkade ta kampen mot dem ensam. Speciellt inte när man är så nerkörd i botten att man knappt kan tänka på det man vill ta upp utan att börja storgråta. Gråt har det blivit mycket av kan jag säga. Den här gången lyckades jag hålla tillbaka tårarna och få fram det jag ville säga men det enda man får höra är bara: "Det är helt normalt", "Det blir bättre med tiden". Ingen direkt hjälp kan man väl säga och det släcker ju absolut inga frågetecken. Äntligen blev jag hörd gällande mjölkproteinet i alla fall, hon har ju fått mjölkfritt över två veckor utan någon som helst förbättring och ändå fått eksemutbrott i ansiktet. Så nu tyckte sköterskan också att det inte kan bero på att hon är känslig mot mjölkprotein. Jag ska inte ropa hej än men vad var det jag sa från början?!

Började med Sempers Lemolac igårkväll som tillägg till bröstmjölken. Ingen reaktion än så länge. Håller tummarna att jag hade rätt från början! Håller ännu mer tummarna att lilla sötskrutten ska må bättre (det är det viktigaste av allt, skulle kunna gå över lik för att få henne må bra och slippa magknipen).

Ska väl ge mig själv en liten klapp på axeln i alla fall, allt kämpande med bröstpumpning hela påsken (extremt smärtsamt vill jag lova) resulterade i att jag fått upp mjölkproduktionen igen. Inte riktigt lika mycket som tidigare men det närmar sig!

Såhär såg stackars lilla älsklingen ut under påsken. Det knäcker mig verkligen att hon ska behöva lida så!